Är det faktiskt så allvarligt eller övertänker jag det?

När jag var 12 år så hade jag en bästa kompis i min klass, han var också 12.Vi var jättenära och vi spelade alltid datorspel och hängde hemma hos varandra.
Jag hade träffat hans föräldrar innan och han hade träffat mina.
En dag när vi skulle hem till honom så var hans föräldrar inte hemma men jag tänkte inte så mycket över det.
Vi började spela datorspel i 2 olika rum för vi kunde inte flytta på datorerna, men efter en stund så kom han in i rummet som jag satt i och började dra mig i håret.
Han tog sedan ner mig på golvet och började tafsa på mig under mina kläder(bröst och rumpa).
Även fast jag skrek sluta så fortsatte han och han slutade inte förens jag började gråta.
Jag vågade inte ringa min bonus mamma och fråga om hon kunde hämta mig eftersom att detta hände kl 16 och hon skulle inte hämta mig förens kl 17.
Jag berättade för henne innan jag skulle gå och lägga mig på kvällen och hon ringde min mamma och berättade allt, sedan så ringde min mamma hans mamma och hon blev väldigt upprörd och arg på min kompis.
Hon kom själv och bad om ursäkt för hur hennes son hade bettet sig och han kom senare till mig och bad om ursäkt.
Dock så känner jag nu när jag har blivit äldre att jag kanske är tramsig som fortfarande är upprörd över vad som hände och är fortfarande rädd för honom.
Det känns som att vi var så unga så att folk kanske tycker att det inte räknas för att han kanske inte visste bättre.
Men jag känner att när man var 12 så visste man att man inte skulle ta på folk när dem skrek åt en att sluta.
Var det verkligen något seriöst eller är jag bara tramsig som känner så?

Något har hänt

Utvalda frågor som ni vill lyfta lite extra just nu inom kategorin